tisdag 13 september 2011

Topptur i Lofoten

Under vår semester i somras lyckades vi klämma in några dagar i Lofoten. Det är alltid en speciell känsla att stå på färjan över från fastlandet till de magiska öarna men den här gången kändes det lite extra när Birk var med. På sätt och vis var det ju här det hela började eftersom jag och Elisabeth träffades på folkhögskola i Kabelvåg.

Tiden i Lofoten gick mest till att besöka våra vänner och visa upp Birk men vi passade också på att klämma in en liten topptur, Birks första ovanför trädgränsen.

The boys.
Glåmtinden mäter 445 meter över havet och är belägen vid vågakallenmassivet mellan Kabelvåg och Henningsvær. Det är en väldigt tillgänglig topp där stigningen börjar direkt vid parkeringen och följer en gammal bilväg som var i bruk innan man sprängde en tunnel rätt genom berget istället. Sista biten går längs en vältrampad stig och det är lätt att hitta fram till toppen. Detta gör såklart Glåmtinden till en vältrafikerad topp men den är trots det en av de finaste toppturerna i Lofoten.

Utsikt mot Kabelvåg.
Mattias stod inte bara för husrum utan bjöd även på trevligt toppturssällskap.
Glåmtinden är med all rätt en välbesökt topp.
Toppen i sikte!
Jag bar Birk i bärsele hela vägen upp vilket blev en varm och svettig historia. Både jag och Birk är varma av oss och sommarvärmen gjorde inte saken bättre. Bärsjal var inget alternativ den här gången. Dels hade det blivit betydligt varmare och dels var Birk vaken och ville kolla in omgivningarna. Normalt är han en ganska otålig bebis men nu när han hängde där, framåtvänd och med solbrillor i det skarpa ljuset utstötte han inte ett enda ljud. Visst dreglade han och blåste bubblor som vanligt men verkade även hänförd av upplevelsen.

Toppen är nådd! Dags att låta svetten (och dreglet) torka.
Bärselen vi använder saknar ordentligt stöd över höfterna och det kändes i ryggen efter cirka 1 timmes bärande. Det var skönt att knäppa loss och sträcka ut sig medan Birk fyllde på med energi hos mamma. När det blir dags att bära Birk längre sträckor behöver vi nog ha ett annat bärsystem. Förhoppningsvis är han då så stabil att han kan sitta i någon slags barnbärstol.

Vätskekontroll.
Busibus och gullegull!
Efter amning, blöjbyte och lite hopp & lek promenerade vi ner igen och kunde konstatera att Birk varit på sin första topptur ovanför trädgränsen. Check!

1 kommentar:

  1. Villken topptur!Grattis till Birk:)så coolt!
    //emelie

    SvaraRadera